Åkte ut på Vikbolandet igår för att hämta ett blocketfynd — en dörr! Eller rättare sagt en till dörr, jag har ju redan två som jag tidigare har tänkt använda som toalettdörr på kollo, men den här hade glasrutor i översta spegeln, precis en sån dörr som jag har letat efter.
När jag kom dit noterade jag att det fanns fyra andra gamla dörrar i varierande skick i boden där där dörren fanns. Han visade upp "min" dörr, och försökte sälja in färgen lite ängsligt som om han var rädd att jag skulle ångra mig, medan jag stod och önskade att han skulle skynda sig på så att jag kunde få hysta in den lilla godingen i bilen och åka därifrån.
Plötsligt pekar han mot de andra dörrarna och frågar ”du behöver inga fler dörrar?” ”Nej men fresta mig INTE”, svarar jag snabbt som ögat innan hjärnan hinner hitta på en massa ursäkter för att äga ytterligare fyra gamla dörrar. Den är skrämmande snabb när den sätter igång så jag körde en snabb distraktion och frågade med ett litet hysteriskt skratt om han hade swish, jag menar, jag behövde ju åka därifrån kvickt innan jag blev ägare till fem gamla dörrar.
Jag ångrade mig redan när jag svängt ut på stora vägen in mot Norrköping igen. Hjärnan ba, ”jamen vi kan öppna en återvinningscentral, man vet aldrig när man kan behöva en dörr eller hundra eller 24 stolar eller 600 krukor..”
Och nu sitter jag hemma och håller med. Det är ju det som är lite av problemet.. Jag håller med. Det är därför jag måste hinna före hjärnan och bestämma mig för en dörr och inte fem och snabbt som ögat åka därifrån. Jag skulle dessutom bli en urdålig ägare till någon form av byggnadsvårdsbutik eller återvinningshistoria.. jag skulle ju inte sälja en enda grej, bara samla på hög liksom — aldrig sälja någonting.
Nej men allvarligt det skulle aldrig gå. Jag skulle behöva ett sånt där stort grönt förrådstält som säljaren för övrigt hade på tomten och som jag tänkte, wow ett sånt där vill jag också ha, och såg framför mig alla gamla dörrar och fönster jag skulle kunna samla i ett sånt..
Ja ni förstår ju, det var ren tur att jag kom hem med bara en dörr..
