lördag 5 januari 2008

Kökssoffa del Ett och ett halvt

Idag är jag inte så poppis hos min tonåring ;)

Lasse drog iväg med bilen till stugan för att byta bromsar. Inte för att jag tycker att det är onödigt på något vis utan tvärtom är jag mycket nöjd med att han vill att vi ska ha bra bromsar, som fungerar när vi är ute på våra turnéer :) Innan han åkte bad jag honom ta hem nåt från stugan, exakt så sa jag faktiskt. Han tyckte att jag behövde vara lite tydligare, för visst kunde han ta hem nåt från stugan men det var bättre att han visste vad för att undvika ytterligare en resa fram och tillbaka, eftersom han förmodligen skulle komma hem med fel nåt om han fick bestämma själv vad det skulle vara. Jag hade visst glömt att: A. han inte kan läsa mina tankar och B. jag pratar inte alltid högt när jag tänker.



Jag bad honom ta hem lite brädor som vi kunde använda för att snickra till soffan. Jag hade tydligen inte tänkt högt den gången jag berättade det heller, för han verkade en aning förvånad och inte helt med på noterna över att det skulle snickras lite ;)



När han väl hade åkt och jag hade masat mig ur sängen och surfat färdigt kom jag på att NU skulle jag minsann bära in soffan i sovrummet för man måste ju kolla så att den passar, att den inte är för stor eller någonting annat oförutsett. Ja, Ja jag vet att ni sitter och tänker, Måttband! Herregud människa använd en tumstock! Men man ska inte lita på såna tingestar för dom kan mäta fel ;) Sagt och gjort! Jag röjde undan sängkläder och sängar, och som av en händelse så var Mattias hemma, och tur var väl det, för jag förstod nog någonstans att jag inte skulle kunna bära soffan själv.... och inte med honom heller insåg jag efter en stund. På ett ställe i vår lägenhet är den ritade och tänkta planlösningen inte alls så briljant som arkitekterna tänkte att den skulle vara i den färdigbyggda verkligheten, där folk faktiskt vill bära in möbler i rummen. Behöver jag säga att just det stället är dörren till vårt sovrum och behöver jag vidare berätta att min son inte var speciellt glad i sin lilla mamsen just då ;) Samtalet under tiden kretsade mycket kring uttrycket "Meeen, ååååh måste du alltid...."




Nu står alltså soffan inkilad i dörröppningen i väntan på att Lasse ska komma hem.... om ett par timmar som han sa när jag ringde och frågade med min allra sötaste och raraste röst. Jo det är säkert jag var snäll. Så här sitter jag nu och har inget att göra. Sovrummet är tomt och soffan står där den står. Jo, jo visst finns det saker att göra ändå. Jag skulle kunna städa undan röran som gärna växer till runt mig när jag ska göra något NU, plocka ur och i diskmaskinen, förbereda maten eller åtminstone tänka ut vad vi ska äta. Istället sitter jag och bloggar och dricker lite välförtjänt kaffe efter väl förättat värv..... eller nåt ;)
Ha en skön Lördag
Kram Karin alias Hulken

17 kommentarer:

  1. Alltså, vilken underhållning!! Det här att inte ta itu med något annat när det är nåt som hänger upp sig, är säkert likadant för oss alla. Känner så väl igen det. Känner igen kaffedrickandet också. Visst måste man trösta sig med något.
    Kram Bodil

    SvaraRadera
  2. Hmm...Är det mig det handlar om eller..?
    Tycker det känns väldigt välbekant!!!!!
    Är inne på din blogg ofta,fina och inspirerande bilder och en underbar humor i det du skriver.
    Kul att få "komma hem" till dig!

    Annette H

    SvaraRadera
  3. Gillar din blogg jättemycket, så härlig humor...skrattade igenkännande.
    Ha en bra helg! (själv jobbar jag:(
    Kram Lena

    SvaraRadera
  4. Tjingeling! Du är dig lik du, jag antar att några småjävlar och blixtar snurrade runt dig när du upptäckte att soffan kilade fast i sovrumsdörren....men skam den som ger sig. Efter kaffe och bloggning ger jag mig tusan på att du är igång igen och låter maten vänta tills Lasse är hemma och soffan på plats. Fint kommer det att bli iallafall, det är jag helt övertygad om. Kram /EvaMari

    SvaraRadera
  5. Du är ju underbar!! :)
    Har varit här inne några gånger - och alltid får man sej ett litet fniss - igenkännande sådant!! Du är en stjärna på att skriva! och väldigt duktig på inredning..! Kommer tillbaka! :)

    SvaraRadera
  6. Det är precis så det går till hemma hos oss, jag känner igen mig mycket väl. Du är duktig på att skriva och vilken soffa... jag blir så lyrisk när jag ser så fina soffor på bloggarna.
    Många kramizzar från mig/ Annelie

    SvaraRadera
  7. Du är ju underbar!!Alltid får man sig ett gott skratt!Många ggr för att man känner igen situationen.Och din soffa är ju helt underbar.Ha en härlig Lördag Kram Heléne

    SvaraRadera
  8. Hihi din blogg är ju som en krönika! Stackars våra män som får stå ut med våra inredningsbestyr ;-)! Kram, Anette

    SvaraRadera
  9. Hej!
    Tack för de snälla orden till mig!
    Tycker du skriver så roligt, skrattar ofta igenkännande eftersom jag också är en sån som saker helst ska hända igår för.
    ser framemot bilder på sovrummet när det blir klart!
    Mvh Sofia

    SvaraRadera
  10. Hej Karin!
    Var ute och surfade runt och vad hittar jag... DIG! Har haft en rolig halvtimme med dina vackra bilder och otroligt roliga texter!:D
    Återkommer garanterat till din härliga blogg!
    KRAM!
    Liza, vardagslycka.blogg.se

    SvaraRadera
  11. Men det blir ju superbra med den som sänggavel. Helt underbar! Om inte vår kökssoffa var ett gammal 70-talsas så skulle jag måla den vita på bums och göra samma sak.
    :-)

    Inspirerande.

    Bea

    SvaraRadera
  12. Här ska du få ett tips som jag brukar köra när det gäller att plocka ihop - Jag räknar antal saker som jag ska ställa till rätta. Kanske bestämmer jag mig för 50 saker. Skulle det sedan vara fler saker kvar så brukar de gå som ett smort eftersom "det mesta är gjort redan". Det funkar faktiskt :-)
    Snygg blir soffan också förresten! Riktigt, riktigt fin!
    Kram

    SvaraRadera
  13. Hihi, en killkompis till mig sa till sin kompis.."du kan inte be en tjej om en tumstock, då måste ju fråga efter måttband din galning" hehe, det kanske stämmer, fast jag börjar bli vän med både hammare, såg och elverktygen nu :)
    Kram
    Mia
    PS Soffan ser sååå fin ut...!

    SvaraRadera
  14. Hihi! Hoppas att ni fick in soffan och att det nu snickras för glatta livet :) Kram!

    SvaraRadera
  15. Ha ha ha, otroligt roligt:)

    Hm, jag känner ju igen mig själv också i det du gör! Och din son låter som min! Just det där: !Men ååååh måste du alltid...." Ha ha!

    Nu undrar jag: Är det den vitmålade soffan som du visade bild på häromdagen, som är den nya? Eller är det den gamla som ska bli sänggavel?

    I morgon ska jag köpa färg och måla min kökssoffa:)

    Kram
    :)Anna

    SvaraRadera
  16. Alltid lika superkul att läsa vad du har för dig! Skrattar ofta högt åt dina roliga formuleringar, och alla dråpliga händelser! Du har en snäll karl, tror jag... ;)

    SvaraRadera

LinkWithin

Blog Widget by LinkWithin