onsdag 19 augusti 2009

Det stora vemodet

Det börjar hända nu... vemodet börjar så smått rulla in samtidigt som lusten att göra om och fixa växer sig större. Hösten är på väg och med den önskan om något nytt och annorlunda. Man känner det som en diffus oro någonstans i kroppen.... rastlösheten smyger sig på, liksom aningen om att dagarna blir kortare. Det är ännu inte så påtagligt, det avtagande ljuset men kroppen känner av timmarna som blir färre. Luften blir klarare och kyligare. Nu är ledigheten över och arbetet tar vid, skolorna börjar och vardagen startar sin stilla trygga lunk.
.
Jag kände att jag ville plocka in lite mörkare färger hemma, röra om lite i den kritvita grytan ;) Så jag kastade mig huvudstupa in i en av våra proppfulla bodar. Jag visste, att någonstans där inne i röran låg mina rostiga soptippsfynd och bara väntade på vändande vindar :)
.
Rostiga gamla mjölkkannor och en gammal mjölkpall som min Mamma satt på och mjölkade korna när hon var en liten flicka.

En av mjölkkannorna har kvar sina tags som talade om vems kannan var och varifrån den kom, i det här fallet en fäbod i Älvdalen. Pallen är så vacker med sina stora handsmidda spikar och sin varma slitna färg. Förrådet av stearinljus är påfyllt och redo och dom vackra gröna annatallrikarna ligger framme och används flitigt.


På köksbordet står stearinljusen redo för kvällarna och dom vackra gamla besticken får stå framme, bara att greppa och börja äta :)

En annan brun och fin sak , eller två faktiskt, som jag också har tagit hem får ni se nästa gång.

Ha en skön vecka

Kram Karin

20 kommentarer:

  1. Poetiskt och vackert. Både i ord och bild.

    Vemod. Ja, det kanske är det jag känner av och är lite irriterad av...


    Ha en fin dag!

    Anna

    SvaraRadera
  2. Halloj vännen !!
    Åhhh så fint du har det, himmel alltså...jag bara sitter här o gapar över allt vackert..och visst är det ju så, det är fint att ta in lite brunt och svart mot allt det vita, det har jag gjort idag, tänkte visa i morron på bloggen !!
    Spännande att få se vad du har tagit hem..
    Jaa, man känner att Hösten har kommit, det är lite vemodigt..
    Kraaam Anette

    SvaraRadera
  3. Hej Karin...

    Och tack snälla för de kloka orden på min blogg.

    Men vad paff jag blev!!
    Har din dotter bott här i Säter??
    Visste du att jag bodde där?

    Jag intalar mig själv att det är ungefär som när man separerar och barnen bor varannan vecka...man tror aldrig att man ska klara det heller...men så plötsligt smyger det på en och man vänjer sig vid det också :-).

    Vad roligt att läsa att du kommer ifrån dalarna och Älvdalen...
    Min allra bästa vän som jobbar åt mig i butiken varannan vecka kommer nämligen därifrån :-).
    Nyss var det också 2 st kunder härinne från just Älvdalen.

    Från det till något helt annat.
    Den pallen var totalt underbar!!!

    Visst känns det som att man vill ta in lite mera murriga färger nu till hösten för att blanda med allt det vita.
    Sedan tycker jag personligen att det är vackert att bryta av, det får inte bli fööör mycket vitt får då försvinner ju alla detaljer i varandra :-).

    Ha det så himla gott.
    Kraam
    Melinda

    SvaraRadera
  4. Hejhej!
    tycker det är snyggt med lite avbryt mot det vita - rost, ärgat,svart och brunt slitet...gillar
    fint blir det****
    Kram
    annelie

    SvaraRadera
  5. Vad fint du skriver. Känner också det där vemodet. Men samtidit är det skönt att få krypa in i mörker och kunna ta det lite lugnare. Sommrarna blir så himmla stressiga med alla man ska träffa och trädgård som skall fixas och rensas.
    Din mjölkpall är väl kul att den är bevarad. Särskilt som din Mamma har suttit och mjölkat på den.

    Sitter här med lite rygg ont, jag har nog gått böjd lite fel när jag plockat svamp. Hela skogen är ju full av läckerheterna nu.

    Hoppas allt är bra med dig!

    Kram Helen

    SvaraRadera
  6. Åhh så vakkert du har det ....

    Her tennes og masse lys om kveldene :)Blir en helt egen stemning..

    Ha en fin kveld
    Klem,Kari

    SvaraRadera
  7. Ååå, vad roligt med den gamla mjölkpallen... Fina bilder du visar!

    /Evelina

    SvaraRadera
  8. Hi :)
    So lovely photos in here again. I jusrt love your style!

    -Sanna

    SvaraRadera
  9. Hei...så vakker og inspirerende blogg du har.Hit titter jeg innom igjen.En fin dag til deg fra Maliva

    SvaraRadera
  10. Visst känns det vemodigt just nu, men det är ju mycket som är vackert med hösten också... Håller verkligen med om att det är fint att bryta det vita med lite mörkare saker, det plockar ju faktiskt också fram det vita genom att skapa kontrast.

    Ha det bra!

    Hälsningar Carina

    SvaraRadera
  11. Så vackra bilder!! Du har nog en lite konstnärlig ådra som lyckas styla så fint. Vad är det för ett fint bord - brickbord eller bakbord???
    Det här med märkning på mjölkspannarna kommer jag också ihåg sedan min barndom. Då mjölkades det också förhand och spannarna skulle köras ut till landsvägen på en "mjölkakärra". Och prick kl 7 på morgonen kom mjölkbilen så det var aldrig tal om någon sovmorron för mina föräldrar. Men det var ju likadant för alla.
    Ha en riktigt härlig helg!
    Kram Bodil

    SvaraRadera
  12. Tjenare Krutan!

    Ja, så tänker jag också lite nu...Ja, att röra om i grytan med lite mörkare. Det känns skönt.

    Och vad snyggt det blev.

    Ha det så bra



    Kram Inka

    SvaraRadera
  13. Hej Karin! Så underbart vackert i din vita gryta med lite rost och murriga detaljer till :-) Har tittat länge och noga på allt vackert du visar, helt ljuvligt!! Stearin förrådet är helcharmigt och anna tallrikarna likaså. Och ditt lilla bord i förra inlägget där du målade en svart skiva på, det blev ju helt kanon. Oj vad mycket inspiration jag fick här hos dig nu. Så du tycker hösten är vemodig, jag tycker den är rofylld jag. Alla måsten släpper och den höga luften, mitt vemod kommer i november, Kraaaam Paula

    SvaraRadera
  14. Så fint du skriver... och visst händer det något i kropp och inredning nu såhär i höstövergången! Vilken lycka att ha sådana bodar att rota fram så fina saker ur...
    Kram

    SvaraRadera
  15. Så fina saker du hade i boden! De gjorde sig så bra där!
    Visst börjar det kännas lite vemodigt..
    Kram /Anna

    SvaraRadera
  16. Hej!
    Vad fint det blev med det svarta mot det vita i förra inlägget!
    Jag kan förstå att du gråter en skvätt när det försvinner...

    Mysigt att bunkra upp med ljus och lite mörkare detaljer.
    Tack och lov känner jag inget vemod för hösten, jag tycker bara det är såå vackert och fint...

    Trevlig ny vecka! / Mariette

    SvaraRadera
  17. Vad härligt med allt det gamla. Har själv en gammal mjölkpall som blompall, den är sned och vind men den har en historia och det är underbart. Gillar din blogg. Kram Yvonne

    SvaraRadera
  18. Så fint du visar och visst känner man att hösten sakta kryper på.....fint skrivet, du prickade direkt på den kännslan jag har just nu.....
    Ha det gott1
    lotta

    SvaraRadera
  19. Men det är också mysigt att gå in i det där vemodet. Att varva ner lite, tända ljus och mysa. Min nedvarvning kommer inte förrän i oktober då det blir för kallt för barnen att orientera. Hösten har verkligen sin tjusning. Vilka fina saker du har fått med dig från fäboden, så mycket minnen i dem. /linnea-maria

    SvaraRadera
  20. ja, en merker at høsten er her, men for meg som er høstmenneske er det litt kos også da:o)
    Du har så masse fint og inspirerende her i bloggen din. Tror det er mange som tenker som deg - vi får litt lyst på å ha noen farger i hjemmet når det mørkner ute.....lage det lunt på en måte:o) Veldig fine ting du viser! Kjempekos med disse melkespannene og den flott gamle krakken!
    Ha en flott høstdag, Karin!
    Klem fra Solveig

    SvaraRadera

LinkWithin

Blog Widget by LinkWithin