lördag 17 augusti 2013

Lägenhetsföljetongen del "dethärkommerförmodligenaldrigatttaslut"





Jomen så här var det,

Jag fick en skitbra idé, såklart ;)
Eftersom det inte går att sätta upp någonting på väggarna i den här lägenheten så tänkte jag lite käckt måla ett fält i hallen med svart färg där jag skulle hänga svartvita fotografier.

Glad i hågen hoppsastegar jag till den lokala färghandlaren eftersom jag tänker att jag för en gångs skull ska festa till det lite med en kvalitetsfärg och passar då på att förhöra mig angående underlaget och maskeringstejpen osv osv. Likaså angående den mörkbruna väggen i vardagsrummet.
Nemas Problemas det är rosa moln och stjärnfall så bra är den här färgen.

Jag har alltid alltid målat mina väggar med billig färg, någon hittepåhokuspokus från typ Biltema eller så, ja ni förstår. Jag har också alltid maskerat med brun tejp, helt vanlig maskeringstejp, aldrig några problem, inga, noll, nada, nevereverever.. you get the picture!
Ja, om jag inte lämnat tejpen ett par dygn eller så, kanske en vecka så att den hunnit bränna fast, men då får man faktiskt skylla sig själv ;)

Jag mätte upp fältet på väggen, maskerade och målade för glatta livet. Döm sen om min förvåning när jag ska maska av... och färgen följer med!


Alltså, Den går att dra av i ett enda stort sjok som en plastfilm!!


Jag lovar, I shit you not den sitter inte fast på väggen!!
Utom det lilla lilla stället mellan strömbrytaren och dörrposten och vad fan ska jag göra med det!?

Om ni får en gissning kan ni gissa om jag blev lite arg, om jag brann lite, om jag skrek svavelosande ramsor, om jag kanske till och med hade lust att slå sönder och samman någonting, säg en fin gammal lägenhet från 20-talet?

Jag menar, ska sanningen fram så känner jag mig en aning motarbetad just nu faktiskt.

Så ni förstår, det var ju inte så att jag hade någon lust att hala fram den skitfräsiga stora kameran för att föreviga detta lågvattenmärke i min och lägenhetens hittils korta stormiga förhållande. Nej jag dunkade av ett par suddiga bilder med iPhonen för att slänga ut på instagram och för att kunna trycka upp i ansiktet på personen i fråga som sålde mig denna odugliga färg precis innan han med svettig överläpp undrar från vilket håll tåget kom och stammar fram att jag naturligtvis får full återbetalning för den halvtomma kladdiga färgburken.

Detta gjorde jag i all hast medan jag skickade iväg ett svavelosande mail till Lasse på andra sidan jordklotet och deklarerade att jag är så j-a tacksam för att jag får börja jobba på måndag och då slipper den här gudsförgätna lägenheten som motarbetar mig i allt jag gör, samtidigt som jag slet av mig de färgfläckiga blåbyxorna och slängde dom i en hög i hörnet, smällde igen ytterdörren med sån känsla att alla Sveriges tonåringar skulle ha gråtit av stolthet, och stegade ursinnigt iväg till den lokale Greken där jag tröståt bröd, hinkade rödtjut och åt souvlaki med ugnsstekt vitlökspotatis och tzatziki som om jag aldrig sett mat förr och morrade åt kyparen som försökte ta resten av mitt bröd när han trodde att jag ätit färdigt och avslutade med en helt himmelsk chokladtryffel 

Jag kan inte hjälpa att jag på något sätt ser symboliken i det här.
Lägenheten är väldigt bestämd med vad som går an.
Den vill ha färg, och inte vilken färg som helst utan pastellfärger.
Nästan som om den nu tycker att den har haft nog med tråkmånsar och oförsiktiga hyresgäster. Den kanske känner av en potentiellt rolig, skojig och omhändertagande innehavare och därför vill gå bananas på pasteller och rosa i synnerhet och vågar visa sina skavanker för att den vet att dom blir omhändertagna på ett bra sätt.

Den plockar fram the big bad hål i ytterväggen för att det ska bli åtgärdat och skalar liksom av sig de tråkiga färgerna, svart går helt enkelt inte an!

Nej den har siktet inställt på Littlephant, Lisa Bengtsson, House Doctor, varför inte åka upp till Stockholm och handla på PUB, viskar lägenheten förföriskt i mitt öra. Den är inte alls överens med mig om budgetinredning och inte på något vis på samma sida som det gnälliga kreditkortet som ligger och surar i plånboken

Jag tror att det är en tjejlägenhet, det är en hon, och den lilla kämpen i mig som vägrar att ge upp, kämpar sig upp ur det svarta bitterhålet där den inte för en sekund tänker bli lämnad och bortglömd, sträcker upp en hand, pekar och ropar med bestämd röst;

I can do colour.
You just watch me!

Och nu då?
Ja, vi backar hem, andas lite, justerar målbilden och så är det bara på´t igen.
Vi går så klart på mål, finns det något annat sätt!? ;)
I veckan kommer snickaren och tittar på väggen med the big bad hål, han har ju gubevars haft semester den här veckan och vem är jag att missunna en stor, stark, solbränd och vältränad handyman lite ledigt

Jorå, I can do wait too!
you just watch me!

Ha nu en skön fortsättning på lördagen!
Det ska jag ha.

PussåKram
Karin

12 kommentarer:

  1. Nu kunde jag leka bror duktig och ge dig en massa råd, när allt du egentligen vill ha är medlidande... ;)

    Så som den empatiska människa jag nu en gång är, så vill jag bara säga att jag lider med dig. Och att anledningen till att jag kunde bidra med en massa spetsigt vässade pekpinnar, jag menar råd, är att jag minsann gjort en massa misstag själv.

    Vill du ha råd så säg till, (gärna knästående, med knutna uppsträckta händer och tårar i ögonen... ;)

    I övrigt så har du en kul blogg! Dig ska jag länka. :)

    SvaraRadera
  2. Men vilken underlig färg - eller bestämd lägenhet... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag vet Susanne, färgspecialisten hade inte heller sett på maken någon gång, han var lika förvånad han.
      Bilder och berättelse inskickat till Beckers så vi får se vad jag gjort eller inte gjort :)
      Kram Karin

      Radera
    2. Underbart! Är så nyfiken på Beckers svar! :)

      Radera
  3. För mitt inre såg jag dig nu stå där på knä och vädja till mig, så naturligtvis så ska jag frälsa dig ifrån ovissheten... ;)

    Det finns som jag ser det två skäl till att färgen släpper.
    1. Du har inte tvättat väggen ordentligt, men det har du.
    2. Väggen är målad direkt på putsen, och därför målad med silikatfärg, (en väldigt tålig färg). På silikatfärg fäster inget annat än silikatfärg. Att den svarta färgen fäster vid strömbrytaren beror på att elektrikern har knakat ur putsen, dragit rören, putsat igen och målat med vanlig färg.

    Det faktum att färgen du köpt hänger ihop i stora sjok, tyder på att det är en kvalitétsfärg, men av fel sort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk Tomas om jag ändå kunde göra dig till viljes och kröna dig till min evige riddare.
      Men jag är ledsen, jag knäböjer aldrig och bönar om hjälp, nej det har jag mina vackra ögon och långa ögonfransar till. För att inte tala om det överjordiskt behagliga sätt som jag kan plocka fram när det behagar mig ;)
      Så..
      Nummer 1. Fel, jorå jag har tvättat vägggen
      Nummer 2. Också fel och det vet jag för att det är jag som har målat väggen med någonting så ospännande som helt vanlig vattenbaserad vit väggfärg, glans 7 på befintlig tapet, inte puts.

      Om färgen hänger ihop i stora sjok eller inte kunde jag inte bry mig mindre om ej heller vilken kvalitét eller tillverkare.
      Jag är bara intresserad av att den ska sitta kvar på väggen vilket den inte gjorde även fast det är en helt vanlig väggfärg också glans 7. Allt inköpt och rådgort med fackman.

      Så Tomas, tack för ditt engagemang, bara synd att jag inte kunde möta dig på halva vägen ;)
      Medlidande? Det vet jag inte, mitt kall är att roa på det sätt jag vet bäst, med självdistans och vardagligt allvar ;)

      Radera
    2. Nu skulle jag gärna vilja ha lite medlidande, eftersom jag hade fel, eller i vart fall inte rätt... ;)

      Radera
  4. Härliga krutan, helt rätt visa vad skåpet ska stå......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, ja alltid Peggy!
      Kram på dig!

      Radera
  5. Fy tusan vad trist! Men på`t igen å ge dom vad dom tål! Alternativt ta det lugnt och invänta "proffsen";) Och förlåt mig för det goda flatskratt du framkallade hos mig vid din beskrivning av hur allt gick till, du är så jäkla rolig:))
    Styrkekram från Åsa

    SvaraRadera
  6. Nu vet man aldrig vad som händer i människors liv, och en blogg som inte uppdateras är bara en blogg som inte uppdateras. Men jag hoppas att allt är väl och att du gick segrande ur striden med "Väggen som inte ville".

    SvaraRadera
  7. Hur går det med lägenhetsföljetongen? Längtar efter nya avsnitt! ;) /Susanne

    SvaraRadera

LinkWithin

Blog Widget by LinkWithin